Syrade
livsmedel
Acidophilus,
bifidobacterium,
reuteriphilus och andra lactobaciller har alla en
antibitotisk
verkan
och förekommer i olika syrade mejeriprodukter.
Lactobaciller
förekommer
också i mjölksyrade grönsaker och andra syrade
livsmedel.
Totalt finns minst ett 70-tal lactobaciller men alla är
inte lika
positivt verksamma.
Functional
food, "mat med en funktion", är ett växande forsknings-
och
produktområde
i Sverige. Det handlar om att ta bort onyttiga
egenskaper i livsmedlen
och att förstärka de nyttiga. I dag har man insett att
maten
kan ge oss inte bara näring utan andra hälsoeffekter.
Tistelvind
Tistelvind är
ett familjeföretag
i södra Östergötland som driver en ekologisk
odling
i växthus och på friland. Under de senaste åren har en
förädling vuxit fram som fått en alltmer betydande
roll.
Förädlingen bygger på att grönsakerna får
genomgå
en mjölksyrejäsning. Det är en process som sker med
hjälp
av mikroorganismer. När man använder ekologiskt odlade
grönsaker
så finns dessa naturligt på grönsakerna. Ger man de
rätta
betingelserna så börjar mikroorganismerna arbeta.
Resultatet
är inte bara en konservering - utan en förädling som ger
ett förhöjt näringsvärde och en ny
smakupplevelse.

Tistelvind
Dyrshagen 590 12
Boxholm
Tel: 0142-50134
Fax: 0142-50147
E-post: tistelvind@swipnet.se
Syra själv och köp till hem,
dagis, skola mm. Eller varför inte till lunchrummet på
jobbet:
Biogaia:
Om
Lactobacillus Reuteri
- bildar en
substans som kallas
reuterin, som motverkar skadliga bakterier
- minskar
risken
för magbesvär
- binds till
tarmväggen och
bidrar till kroppens immunförsvar
- är
väldokumenterad
Molkosan
Molkosan är ett livsmedel som bereds genom att ett
koncentrat
av färsk ostvassla fermenteras ”mjölksyras” så att den
näringsrika mjölksyran bildas. Den tillverkas i Schweiz
där
man får mjölkvassla från kor som betar på
näringsrika
alpsluttningar. Detta säkerställer ett bra
näringsutgångsläge
och vid en fermentering bildas dessutom nya näringsämnen med
antioxiderade, ”cellskyddande” verkan mm.
Läs mera om Tips vid användning
av Molkosan
Definitioner:
Biotika: ämne som
påverkar
mikroorganismers tillväxt.
- Begreppet probiotika
definieras som " levande mikroorganismer som tillförs
med
födan
och positivt påverkar värddjuret genom att
förbättra
dess mikrobiella balans i mag-tarmkanalen” Senare har
man definierat
begreppet
prebiotika vilket syftar på " icke nedbrytbara
livsmedelsingredienser
som positivt påverkar värden genom att selektivt
stimulera
tillväxten
och/eller aktiviteten av vissa bakterier i
tjocktarmen, vilket kan
förbättra
värdens hälsa ".
- Med prebiotika
avses
t. ex oligomerer av socker och sockeralkoholer som
inulin, laktulos och
oligofruktos. Sammanfattas med begreppet
frukto-oligosackarider, FOS.
- En
blandprodukt
av pre- och
probiotika benämns symbiotika.
- Antibiotika
är ämnen
som motverkar mikroorganismer
- bakteriostatiska:
Hämmar
tillväxten
- bakteriocida:
Dödar mikroorganismer,
i detta fall bakterier
Symbiotika
(kombinationen av pro- och prebiotika)
Regicol
- Psyllium
-fibrer
är de
bästa fibrerna när det gäller att reglera
matsmältningen.
- Frukto-oligosackarider
(FOS)
är ett naturligt sötningsämne som finns i en del
grönsaker
och ger näring för de nyttiga tarmbakterierna
- Acidophilus
och
bifidum bakterierna
är kända som "de nyttiga
tarmbakterierna".Sammansättningen
:
Psyllium-fibrer
blandade med
vatten bildar den mjuka gelé som gör att
tarminnehållett
utvidgar sig. Denna fuktiga gelé utgör också en god
grogrund
för de nyttiga tarmbakterierna som i sin tur får näring
från fruktooligosackariderna, Forskningsstudier har också
bekräftat
att de "nyttiga" tarmbakterierna och FOS skyddar tarmen
ännu
bättre
när de tas tillsammans.(symbiotisk effekt)
Korta råd
om varför
man bör använda Regicol: regicol.pdf
Ordinationsmall
Acidofilus
Pärlor "Din Livskraft"
Frågor
och svar
Brevfråga
från
Året Runt "Fråga om Naturmedel" i nr 23 2002:
Är det
någon
skillnad på äppelcidervinäger och
äppelvinäger
eller är det samma sak och har de samma effekt?
Svar
Bägge
beteckningarna används i recept mm för samma produkt som
vanligen
kallas äppelcidervinäger. Vinäger kommer av
franskans
Vin aigre = surt vin, och framställs genom fermentering
av vin och
ciderprodukter. Vinägern har traditionellt använts
i
huskurer
för både utvärtes och invärtes problem. Vår
moderna västerländska kost innehåller numera små
mängder av fruktsyror och fettsyror som finns i
fermenterade
produkter. Kylskåp och konserveringsmedel i form av
kemiska
tillsatser
har funnits under en mycket kort tid i människans
utvecklingshistora.
När jag talar om naturlig kost brukar jag tipsa om hur
en
stenåldersdiet
kan ha sett ut. Våra förfäder intog betydligt mera
nyttiga
bakterier och fruktsyror och fettsyror med kortare
kolkedjor i
fetterna.
De långa fettsyrorna är mera en produkt av vår
moderna
livsmedelsindustri.
Fermenterade
produkter,
surkål, vinäger, surgurka, Molkosan mm tillför
många
nyttiga produkter för tarmen och ättiksyran i
äppelcidervinäger
tillhör dessa nyttiga fettsyror. Det finns en liten
vetenskaplig
studie
som visar att man kan få jämnare blodsocker om man intar
livsmedel
med dessa syror. Dock har man inte visat att
man får
jämnare blodsocker om man torkar in äppelcidervinägern
så
att vattnet och ättiksyran försvinner. Det är bäst
att ta den naturliga äppelcidervinägern först för
att
se om Du mår bättre av den. Sedan kan Du prova
alternativet
med frystorkad äppelcidervinäger som dock inte
innehåller
någon högre halt av fruktsyror. Vinägern har dock inte
någon "fettförbrännande" effekt och inte heller
någon
ökande effekt på ämnesomsättningen men mår
man
bättre i magen är det lättare att äta så att
man håller vikten. Jag brukar rekommendera att man tar 1
tesked
äppelcidervinäger,
eller Molkosan i ett halvt glas vatten 10-15
minuter före
huvudmåltiderna.
Det ger förutom ett tillskott av fermenterade produker
även
en
signal till vår mage att den ska förbereda sig för
måltid.
Fråga om antibiotika
Brevfråga till
"Hälsa
Svarar"
FRÅGA:
Är
det alltid rätt att ta antibiotika vid infektioner? Hur
verkar
antibiotikan
i kroppen? När symptomen är borta -- kan jag sluta med
medicinen
då? Vad kan man göra om man inte vill ta antibiotika?
Vad
är
antibiotika gjort på? Är det testat på djur?
SVAR:
Antibiotika
är ett samlingsnamn för olika kemiska föreningar som
används
mot infektioner orsakade av bakterier och andra
sjukdomsframkallande
mikroorganismer.
Det mest kända
är
vanligt penicillin. Finns exempelvis i
Kåvepenintabletter som
är
ett vanligt använt antibiotikum i Sverige.
Penicillin
utvanns
ursprungligen från en mögelsvamp som odlades i
stora
tankar
och på så sätt kan man säga att det är ett
naturligt
medel som alltid har funnits i naturen. Numera
tillverkas allt
mera
med utgångspunkt från moderna industrikemikalier.
Det finns nu
många
olika sorters antibiotika och man har ändrat om de
ursprungliga
substanserna
och även uppfunnit nya kemiska ämnen som fungerar som
antibiotika.
De verkar genom att döda de skadliga mikroorganismerna
eller genom
att hämma deras tillväxt så att kroppens eget
försvar
lättare ska kunna ta hand om angriparna. När man
har
fått
en kur med antibiotika ska man oftast inte sluta så fort
som man
känner sig bättre för då kan mikroorganismerna
växa
till igen och de kan också lättare utveckla
motståndskraft
mot medlet.
Allmänt kan man
säga
att det oftast är rätt att inte ta antibiotika vid
infektioner.
Det beror på att de flesta infektionerna orsakas av
virus och
där
har våra vanliga antibiotika ingen effekt. Att ta medlet
då
kan bidra till att även de mikroorganismer som finns i
vår
omgivning
och som inte är sjukdomsframkallande dödas. Dessa
"snälla"
bakterier är nödvändiga för hudens funktion och
även
magens matsmältning. De flesta sjukdomar som orsakas av
bakterier
går också över av sig självt men i vissa fall ska
man absolut och av livsviktiga skäl ta ett antibiotikum.
En
hälsosam
livsföring där man äter en näringsrik kost,
motionerar
samt undviker att stressa gör att kroppens immunförsvar
fungerar
bättre. Tyvärr kan man nog inte räkna med att man kan
klara
sig mot alla tänkbara infektioner men lindrigare kan de
säkert
bli.
I början var
det svårt
att framställa penicillin och allt tillgängligt användes
vid svårare infektionstillstånd hos människor.
Sedan
upptäckte man att det fungerade bra även för djur och
sjuka
djur får ungefär samma ämnen av veterinären som vi
har i våra antibiotika avsedda för människa.
På
så sätt kan man säga att alla antibiotika är
testade
på djur men med ett "gott" syfte även ur djurens
synvinkel.
Antibiotika
är ett stort
område att täcka bara i en enkel frågespalt. Mitt
råd
är att man alltid ska ta upp frågan med läkaren om det
verkligen är nödvändigt att antibiotikabehandla
infektionen
i fråga. Då får man väga riskerna mot att man
kan
bli svårt sjuk mot att man får biverkningar av olika
slag
om
man tar antibiotika. Ta även upp frågan om det
går
bra att använda även de lite äldre
antibiotikasorterna.
|